never can say goodbye



Ursäkta min frånvaro, men jag har varit upptagen med att frysa ihjäl. Från att först vara två veckor i 35 plusgrader i Thailand, till tre veckor tillbaks med 35 minusgrader här hemma, så är nu 12 minus (som det var ute sist jag kollade) tragiskt sagt rena sommaren! Har endast föreläsningar i skolis nu för tiden för att vi hopplösa barn ska ta reda på vad vi ska göra efter vi sprungit ut i våra lokförarmössor, men jag känner att jag verkar vara en speciellt irriterande liten nöt som inte kommer på någonting värdigt. Men någonting vill jag göra, jag vill göra massor!
Så snälla framtid säg att detta löser sig?

Har ett ont moln av läxor nu också, som liksom trycker undermedvete på mig, men nä. Hur ska jag möjligen kunna göra dom när dom är så där helt fantastiskt.. tråkiga? Låtsas istället plugga och kör knipa-ihop-ögonen-i-koncentration-minen och stänger ner diverse sidor som inte handlar om cellens inre när ett päron kommer in. Demonstration:





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0